Som jag skrev tidigare går Athos nu på en antibiotika och kortison kur.. Vad veterinärerna "glömde" nämna var att när dom äter kortison är en av dom vanliga bivärkningarna att hundarna dricker kopiösa mängder vatten och sen har svårt att hålla tätt...
Det tvärbörjade igår eftermiddag. Vi hade besök av Pia, Anthon och Adrian. Micke var ute i köket och dolade och jag satt och hade baby mys... Sen ser jag bara hur Athos helt plötsligt börjar kissa i soffan, upp som ett skott ur soffan, ut med Athos och fram med skurhinken och papper för att torka av det som hamnade i soffan. Men när jag torkar soffan märker jag att papperet inte blir gult, utan det är bara som att torka rent vatten. Hmm, misstänkte redan där att något inte stod rätt till. Micke gick ut med honom på en gång och han kissade superlänge. Efter att dom kommit in så började Athos bli tvärstressad igen efter en timme så vi gick ut med honom igen och då kissade han lika mycke igen. Så under kvällen gick vi ut med Athos med drygt 1,5 timmars mellanrum.. Sista svängen gick jag runt 10.45 precis innan vi gick och la oss. Sen vaknar jag kl 1 av att det låter som ett helt vattenfall i hallen. Jag hoppar upp ur sängen och SJÄLVKLART sätter jag fötterna raakt i en av kisspölarna. När jag väl fått tänt lampan ser jag att han står vid dörren, ser helt förtvivlad ut och kissar på dörrmattan. Jag fick panik, satte på han kopplet men inser att jag inte kan gå ut med honom kl 1 på natten helt naken så micke sliter åt sig morgonrocken medans jag står nuuude utanför dörren. Medans dom är ute ser jag att han kissat lite i bädden, säkert vaknat till och insett att han kissar så han hade rest sig upp och klivit ut precis utanför sin bädd och fortsatt kissa där.. lyckats kipa åt ända fram till dörrmattan men inte kunnat hålla sig längre... Ute fortsatte han kissa huur mycke som helst.
När dom kommer in igen så är Athos så skamsen att han inte vet vart han ska ta vägen.

Som tur var idag så var vi ute med honom två gånger innan vi for till jobbet(alltså innan halv 7), sen är svärmor Anita sjukskriven så hon gick ut med honom vid 9 och sen gick micke ut med honom då han hade lunch vid 10 och sen fick han vara hos svärmor resten av dagen.

Nu när jag kom hem från jobbet gick jag ut med honom igen, och när vi kom in igen så gick han bara direkt till sin bur och la sig. Jag har ropat på honom här ifrån soffan i vardasrummet ( där vi ALLTID ligger och myser ett tag när jag kommit hem från jobbet) men han kommer inte, lyfter inte ens huvudet :(

Jag ringde till veterinären och dom sa att det var en vanlig bivärkning av kortison behandlingen men att det brukar bli lite bättre med tiden. Gissa om jag är glad att vi valde den andra behandligen för honom sen, den som vi ska börja med i mitten av oktober. Tänk om han skulle gå på kortison resten av sitt liv och ha svårigheter med att hålla sig resten av sitt liv. Kanske inte i lika hög grad men ändå?

Det blev ett långt inlägg enbart om Kiss idag, men det är det ända i mitt huvud just nu. Mattes hjärta värker!!